Upp och ner – Up and down

Upp och ner så känns livet ofta. Glädje följs ofta av sorgsenhet och sedan lite glädje igen. I söndags var jag glad fastän alla var förkylda, dagen efter var de flesta bättre igen. Igår ringde jag vid 10:00 för att höra hur min mamma mådde med sin förkylning, men ingen svarade, men hon är väl ute och går med sin lilla hund, tänkte jag. Ringde lite senare men inget svar. När klockan var över två åkte jag in till hennes lägenhet. Där ligger mamma på golvet i hallen med vinterjacka och kängor på och lilla hunden Daisy med vintertäcke och koppel. Mamma hade ramlat redan i morse när hon skulle gå ut med Daisy. Jag försöker resa henne upp men det går inte, jag ringer efter ambulans. Mamma kan inte gå, hon sluddrar och tänker inte klart. En stroke tror ambulansförarna och tar henne med sig och nu är klockan 15:00.

20161228_130521

Jag tar med Daisy och åker hem till min man med henne, lagar middag, äter lite och hämtar upp min dotter som vill följa med till akuten. Vi kommer in ca: klockan 18:00, mamma ligger på ett rum men har inte fått träffa någon läkare än, men hon mår lite bättre. 20:30 läkare undersöker henne och hon skickas på skallröntgen och lungröntgen för hon hostar lite och har 39,2 i feber. Hon blir inlagd på AVA men har inte fått svar på röntgen ännu. Klockan är 22:30 när vi säger god natt till mamma och åker hem.

akutencykeln-026

Lång väntan på akuten. När vi går ser vi den här cykeln stå lutad mot akutens fönster. Jag ringer in klockan 12 på natten och nu har svaret kommit, ingen blödning syntes och lungorna var okey. Småproppar som lösts upp trodde de, tia-attacker och de sätter in Trombyl.

Idag när jag var in till mamma var hon mycket piggare, ingen feber, men hon var ostadig och hade svårt att gå.

 

Up and down, so feels life often. Joy is often followed by sadness and then a little happiness back. Last Sunday, I was happy though all had colds, the day after most were better again. I called my mother at 10:00 to hear how she was doing with her  cold, but no one answered, but I thought she was out walking with her little dog. I called a little later, but no answer. When it was past two, I went up to her apartment. I found mum on the floor of the hall with a winter jacket and boots on, and the little dog Daisy with winter cover and leash. Mom had already fallen this morning when she would go out with Daisy. I try to trip her up but I can not, I’ll call an ambulance. Mom can not walk, she slurs and do not think clearly. A stroke believe the ambulance drivers and takes her with them and now at 15:00.

I’ll take Daisy and go home to my husband with her, cook dinner, eat little and pick up my daughter who wants to come to the emergency room. We will enter about: at 18:00, Mom is on a room but have not been to see a doctor yet, but she is feeling a little better. 20:30 doctor examines her and she sent the skull radiography and chest X-ray, she coughs a little and 39.2 in fever. She is admitted to the AVA but have not received answers to the X-ray yet. The time is 22:30, when we say good night to Mom and go home.

Long wait in the emergency room. When we go, we see this bike leaning against the akutens window. I’m calling in at 12 at night and now the answer has been, no bleeding synthesis and lungs were okay. Småproppar dissolved they thought, thia-attacks and they deposit Trombyl.

Today when I was in to my mother, she was much more energetic, no fever, but she was groggy and had difficulty walking.

 

Annonser

4 thoughts on “Upp och ner – Up and down

  1. Så tråkigt att höra det där om din mamma 😦
    Dessvärre är det där något vi alla i 50-60 års åldern troligen råkar ut för då det gäller våra föräldrar.
    Min mamma har också ramlat både hemma och ute på gården, men än har det inte varit nåt allvarligt kring det…
    Människan blir ju inte yngre, starkare och mer vig med åren.
    Styrkekramar till er!

    Liked by 1 person

  2. Tråkigt med din mamma. I vårt fall här hemma låg svärfar på sjukhuset under förra året och min man var som i chock. Nu har tack och lov svärfar hämtat sig efter att ha genomgått en hjärtoperation nu i vintras så nu är han piggare än på länge men visst börjar man fundera mycket när sånt händer. Kram!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s